Jag avslutade whiskymässan i Växjö med att gå på provning. Det kändes rätt bra att sätta sig ner, med sex glas framför sig och kunna göra jämförelser. Särskilt efter att ha rört sig i den ljudliga trånga mässhallen hela eftermiddagen.
På bordet stod sex glas Amrut, indisk single malt. Jo, det finns ett par etablerade indiska destillerier som gör så pass bra whisky att den kan exporteras världen över (och till just Sverige har Amrut exporterats relativt länge).
 |
| Sex gånger Amrut |
Dennis hade också ett bra upplägg för provningen i sig, som var helt blind. En whisky i taget, men där vi hela tiden backade bandet och på så vis hittade nya smaker och dofter. Särskilt röktonerna varierade påtagligt och blev tydliga först i jämförelse de olika emellan.
Så här kommer de sex vi fick prova (facit för vilka de var kommer längre ned).
1
I doften: murrig, lite diffust fruktig.
I munnen: Fruktig, pepprig. Äppelkart?
I mitt tycke var detta den klart svagaste av de sex, medan de övriga alla klarade sig väl.
2
I doften: Lite sötare. Det märktes inte först, men i jämförelse finns iaf ett uns rök.
I munnen: Rök också i smaken, men inte heller här tydlig innan jämförelsen. Röken är lite askig och torr, helt utan tjära eller de där medicinska, marina tonerna som följer med röken i Skottland. Precis som de andra är denna rejält mustig och en väldigt häftig smakupplevelse.
3
Här förstod jag på förhand vilken denna whisky var, då det låg två romerska chokladbågar bredvid glaset.
I doften: Citrusfrukt. Jag letar efter apelsin men det är från början inte helt framträdande mer än citrustoner mer generellt.
I smaken är dock apelsinen påtaglig, även om inte alla i rummet hittar det. Efter att ha smakat de romerska bågarna är också chokladtonerna tydliga. Rejält gott.
4
I doften: Lite parfymig, på ett bra sätt. I jämförelse blir denna rökig, mycket rökigare än nummer 2.
I munnen: Mustig, fruktig. Rökig, men den där torra röken liksom smälter in och döljer inte de andra smakerna. Sötfruktig i avslutet. Landar till slut i att nummer 4 är den jag med liten marginal tycker bäst om.
5
I doften: Som de andra fruktig. Nånting får mig att gissa att det kanske kan vara någon typ av diskret vinlagring.
I munnen: Vinaktig sötma än mer i smaken. (Visar sig inte vara någon vinlagring när vi får facit, men väl en utstickande fatanvändning). Väldigt gott.
6
I doften: Lite sötare fruktighet och röktoner. Spännande.
I munnen: Många nyanser, kanske den mest komplexa i samlingen. Rökighet och söta vinfatstoner. Ingen torrhet. Väldigt god, en annan dag hade kanske denna fått mest poäng i min bok.
När vi får ge poäng till våra favoriter så fördelar sig poängen väldigt jämnt. Nummer 4, 5 och 6 får samma toppoäng av oss provningsdeltagare. Sen kommer jag inte ihåg exakt, men 2 och 3 har nästan lika många poäng (en av dom kanske faktiskt fick lika många som de sista tre). Nummer 1 fick däremot bara en röst, vilket jag tycker speglar hur bra de är rätt bra.
 |
| Kvällens sex Amrut i nummerordning från vänster. |
Så, vad var det då i glasen? Här kommer listan:
1: Amrut Single Malt - destilleriets instegswhisky kanske man kan säga (fast det verkar finnas någon ännu billigare på bolaget)
2: Amrut Fusion - 25 procent är rökig malt från skottland
3: Amrut Naarangi - en säregen whisky som fått sin apelsinsmak från att apelsinskal fått ligga och sätta smak på tunnorna som whiskyn sedan lagrats i.
4: Amrut Peated - Enbart från rökig malt.
5: Amrut Karambam - en experimentell fatblandning med tunnor från bourbon, brandy, rom och sherry.
6: Amrut Double cask batch 3 - en liten upplaga från enbart två fat: ett bourbonfat, ett portvinsfat där rökig malt använts.
Flera av ovanstående kostar en bra bit över tusenlappen på bolaget, men min favorit Peated går att köpa för 700 kronor. Dennis berättade också att Peated finns i en cask strenght-version, som är hans favorit och matchar bra serverad med choklad och lakrits.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar