söndag 14 april 2024

KWS-provning Two Stacks

Missade klubbens Two Stacks-provning med Robert Gustafsson, både klubbmedlem och Two Stacks-representant i Sverige. Men fick iaf möjlighet att prova hemma i efterhand. Här kommer mina noter:


1.  Single malt double barrel 43%. Finns att beställa via bolaget.


Färg: halm


I doften: äpple, päron, något tropiskt - persika? Godiskaramell ungefär åt polkagris, marshmallows. Väldigt typiskt irländskt, nästan så man tror det är en blended. Dagg från blöt gräsmatta. 


I munnen: likt doften - päron, äpple och vanilj inleder. Sött, fruktigt och lätt örtigt. Persika och nu också ananas. Citronvatten. Återigen, den har lättheten som hos en blended whiskey, men ska alltså vara en single malt - kanske är det andelen trippeldestillering som lurar.


Sammantaget en bra stiltypisk irländare. Den lite högre

styrkan på 43 procent är ett plus. Säg 82p.


2.  Single grain double barrel 43%


Färg: vitt vin


I doften: än mjukare - inlagda päron det första jag tänker på, vanilj… lite parfymigt. Jag tänker rosenvatten, utan att riktigt minnas hur det doftar, så kanske snarare rosenbuskar som blommar då. Ahlgrens bilar? Känns som en rätt ung grain, inte särskilt lovande.


I munnen: väldigt neutral. Vaniljtonen skvallrar om att ekfat varit inblandade, men hade inte varit givet blint att detta var en whiskey. Inlagda päron, äppelkart, vitt vin. Den parfymiga tonen, och till den svagt av matolja, är lyckligtvis ganska diskret. Grain-sprit är betydligt renare än maltsprit, och det gör att den unga, spritiga tonen ändå är ganska mjuk.


Sammantaget är ung grain-whiskey inte en jätterolig

kategori, och denna är heller inte särskilt väl utförd.

Vissa kommer tycka denna är helt okej, vissa kommer

störa sig ordentligt på vissa smaktoner. Jag är

någonstans mitt emellan. Säg 74p.


3.  Pillars of creation, finish sherry cream cask 58,25% - en

mix från destillerierna Echlinville, Dingle och Killowen

(första och sista pot still, Dingle malt).


Färg: guld


I doften: det här är något annat. Delicatoboll, muskot, vanilj, äppelmos… Äpplen och örter hänger i, svartpeppar. När jag provar har jag inte kollat vad detta är, men skulle gissa att något kastat in ett ex-sherryfat bland bourbonfaten. Efter en stund kommer tropiska frukter - mango? - och gelégodis (ni vet, de där fiskarna i lösgodisdisken?). Bra doft!


I munnen: väldigt lik doften - äpplen, gelégodis, friska örter. Apelsin, ananas. Kola, kakao. Härligt krämig munkänsla. Alkoholen fint integrerad, märks bara med en lätt pepprighet. Med lite vatten droppar kvaliteten lite - lite mer örter, beska och en lite parfymig ton.


Sammantaget en riktigt trevlig whiskey, som går en fin

balansgång mellan att kombinera en klassiskt irländsk

smakprofil med att ta ut svängarna lite. Den

nedvattnade smaken drar dock ner betyget något. Säg 86p.


4.  Peated stout single malt smoke and mirrors 48%


Färg: halm


I doften: äpple, kanel, ekbeska och överraskande kraftig rök. Vedbrasa, blöt jord, läder. Nästan tjära (men inga medicinala toner). Rök är ovanligt i irländsk whiskey, och så här kraftigt rökigt har jag aldrig varit med om från den gröna ön. 


I munnen: röken är betydligt mildare här. Äpplen, päron, vanilj främst, där bakom en lite torrare, snällare rök. I eftersmaken kan man ana lite av den blöta jorden och lädret från doften, men mycket mer diskret. Säg, en ihopkrattad lövhög istället för en torvmosse, ish. 


Sammantaget - mängden rök skiftar ordentligt mellan doft

och smak. Oavsett ett utmärkt rök-alternativ som vill prova

något utanför Islay. Säg 84p.


5.  Peated stout single malt smoke and mirrors, finish på Grand

Marnier-likörfat 58,7%   


Färg: guld


I doften: kokta äpplen, tydligt mer äppelsyrlig, liksom murrigare (som om det var sherryfat med i mixen). Tydlig rök, men inte riktigt lika kraftigt. Säg tobaksrök som flätat ihop sig med ekbeska. Rätt mycket ek, ser en hög med sågspån framför mig.


I munnen: japp, mycket ek också i munnen. Ekpepprig liksom. Den tobakslika röken är ännu lite mildare i munnen. Mycket vanilj också, kola, äppelkompott, kanel. De sista smakerna är riktigt angenäma, så även om sån här turbo-lagring inte helt är min grej så är detta välgjort. Med vatten tyvärr åter en lite sämre utveckling - rosenvatten igen - men försämringen är inte lika påtaglig.


Sammantaget, om föregående var mer av en trygg

standardsortiment-whiskey så är detta mer av ett lätt utflippat

men kul fatexperiment. Såhär aktiva fat brukar inte vara min

stil, men här funkar det. Säg 85p.


6.  The blender´s cut apricot brandy cask 63%. 80 procent

grain, 8 procent pot still, 10 procent malt, 2 procent rökmalt,

allt slutlagrat på apricot brandy cask.


Färg: ljus bärnsten


I doften: friskt örtig, mint, äppelmos, vaniljsås, peppar. Muskot. Den höga styrkan tröttar ut näsan efter en stund, men inget spritigt i doften. Vaniljkola, äpplen och friska örter dominerar. En bra doft. Gissningsvis ett ganska aktivt fat.


I munnen: aktiv ek, absolut, men äppeltonen är riktigt härlig. Kunde nästan tro det var ett calvados-fat. Väldigt tropiskt, gelégodis… Eken ger sedan peppar, druvtanniner, mynta. Alkoholen är fint integrerad, men man vill gärna ha lite vatten i. Och denna klarar vatten bättre än de tidigare, inte alls samma parfymtoner denna gång. Fortsatt samspelar äpplen och tropiska frukter bra med peppar och örter. 


Sammantaget ett till lyckat fatexperiment, denna gång utan

rök. Äpplena och de tropiska frukterna är helt i min stil. Och

denna klarar dessutom att vattnas ner. Bäst idag - 88p.


7.  7yo single pot still cab franc finish for NL exlusive


Färg: ljus bärnsten


I doften: denna sticker ut! Direkt en mix av röda bär - röda vinbär, hallon, jordgubbar… Syltigt. Vaniljstång, svartpeppar. Verkligen tydligt ett rödvinsfat, däremot inte mycket pot-still-karaktär. Läder. 


I munnen: också i munnen tydligt präglat av rödvinsfatet/faten. Jordgubbssylt, på våfflor med grädde (yes, inte dumt alls). Svartpeppar, lite uttorkande ektanniner - dessa toner hade gärna fått vara lite mer diskreta, men ganska typiskt för rödvinsfat. Som i doften så går pot-still-destillatet inte att hitta. Vatten tyvärr inte gynnsamt - rosenvattnet visar sig än en gång.


Sammantaget en ganska väl genomförd rödvinslagring.

Det är lite tråkigt att pot-still-destillatet körs över av

vinfatet, och nedvattningen ger tyvärr återigen lite

oangenäma parfymtoner. I grunden dock en bra whiskey.

Säg 82p.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar