Agitators första

Agitators första sprit fyllde whisky för ca ett halvår sedan, och nu är det äntligen dags för deras första release.

Jag tycker det är mycket sympatiskt att Agitators första släpp är en standardbuteljering, och säljs till ett attraktivt pris under 500 kronor för en 70cl-flaska. Jämför då med flera andra nya destillerier som inlett med premium-prissatta förstasläpp, för att kapitalisera så mycket som möjligt. Agitator har uttryckt att de vill släppa whisky i tillgängliga prisklasser och det är kul att det också är så de introducerar sig.

Deras förstasläpp heter rätt och slätt Agitator Single Malt Whisky, en produkt som de tänker ska fortsätta finnas i deras sortiment en lång tid framåt (första utgåvan är på 14 000 flaskor). Innan lanseringen kallade de den för "husmalt" (deras "rökmalt", Single Malt Whisky Rök, ska släppas under våren nästa år). I dagarna släpper de också sin första lite mer limiterade utgåva, Argument Kastanj.

Agitator Single Malt är lagrad på fyra sorters fat: 1st fill ex-bourbon, amerikansk nyek, sherry, samt kastanj. För alla detaljer kring fatlagringen rekommenderar jag att titta över på Samuel Whisky's sida. Det kan också nämnas att Agitator använt en blandning av orökt och rökt malt (30 ppm). Min förväntan är dock att röken kommer vara nedtonad, då Agitators vakuumdestillering beskrivs ge en ganska ren spritkaraktär.

Agitator Single Malt är inte färgad och heller ej kylfiltrerad. Via mail berättar destillerichef Oskar Bruno att de för sina standardwhiskies filtrerar i tre steg - genom grovfilter, partikelfilter, samt i sista steget ett djupfilter som tar bort det som kan skapa grumlighet i whiskyn. Whisky släppta i mer begränsade kvantiteter planeras att ej djupfiltreras, men de öppnar för att detta, liksom färgning, kan komma att ändras i framtiden.

Agitator Single Malt Whisky
43 procents styrka, 479 kronor via bolagets beställningssortiment

Färg: bärnsten

I doften: salt kola, kolasås och karamell är det jag noterar först. Honungstabletter. Örtblandning och mjukt av svartpeppar. Från örterna vidare till friska ängsdofter, hö, dagg. Sädeskorn, solrosfrön. Apelsinskal. En lätt, jordig ton av rök i bakgrunden. Mycket angenäm doft som känns mer komplex än de flesta andra whiskies kring tre års ålder.

I munnen: medelfyllig textur, som gränsar mellan krämig, oljig och silkig. Kola och citrus, flytande honung. Lätta toner av fläder och gröna vindruvor. Svenska gulröda äpplen, säg någon medel-sötsyrliga sort som Aroma. Åter lite mörkare toner - nougat och kaffe latte? Återigen färska örter, örtsalt, lätt av peppar. Röken tycks än mildare i munnen men kommer fram när jag vispar runt whiskyn i munnen. Lätt salt kola i eftersmaken.

Med vatten: de lite ljusare tonerna, som vindruvor, regndagg och fläder kliver fram, medan det fylliga som kola och kaffe finns kvar men kliver bakåt. Äpplen, och lätt av syrliga röda bär, säg röda vinbär? Söt, spröd pajdeg. I gommen lite mer peppar, men fortsatt väldigt balanserat, och jord, rök och kola.

Sammantaget: långt innan Agitators sprit blev whisky beskrev många bloggare hur mogen och utvecklad den var. Förväntningarna var högt ställda, men Agitators single malt lyckas både uppfylla och överträffa dessa. Är det de långa jäsningstiderna, vakuumdestilleringen som gett en extra ren sprit, eller andra knep som Oskar Bruno tagit med sig från bryggeribranschen? Till skillnad från flertalet andra unga destillerier behöver i alla fall inte Agitator dölja några new make-toner i överaktiva STR-fat eller liknande. Destillatet är heller inte så rent att det riskerar att bli tråkigt - det är nog ett klokt beslut att använda en relativt stor andel rökmalt, som inte alls ger någon rökbomb men som tillför ett ytterligare djup.

Poäng: 85-86p.

Clynelish 14

Nu till en för länge sedan anonym malt inom blendindustrin, som fått ett allt större erkännande. Syskon till mytomspunna Brora, som återöppnade i år. Och med en skotsk vildkatt som symbol - Clynelish i norra skotska högländerna.

Clynelish ses oftast från oberoende buteljerare, men det finns en officiell buteljering - Clynelish 14. Den finns dessvärre inte på bolaget men brukar gå att hitta utomlands för en rimlig peng. Jag hittade istället Clynelish 14 i 20cl-flaska, som del i presentlådan Classic Malts Coastal (den finns tyvärr heller inte längre på bolaget). 

”The Classic Malts” var ett uttryck som spritgiganten Diageo lanserade för att marknadsföra single malt-whisky när blended whisky var det enda kända. En stillsam underdrift är väl att säga att de lyckades rätt bra.

Clynelish 14, styrka på 46 procent.

Färg: sockerkulör E150

I doften: en doft med goda löften. Honung, eller honungsvax då, för att knyta an till Clynelish's destillerikaraktär. Musli och nötbar, riskaka. Örtkryddor och örtsalt, lätt av vitpeppar. Mormors fruktsallad, med många konserverade frukter och mandariner. Gräs med dagg. För att vara en standardbuteljering är denna doft mycket bra.

I munnen: mjuk och balanserad, lite mer uttalad ek - nog märks de fjorton åren. Ännu mer örter och örtsalt. Det är en fin balans mellan sötma från honung och frukt, och det kryddiga och maltiga. Helt plötsligt mycket apelsin - färsk med viss beska, apelsinlikör, rivet apelsinskal. Munkänslan är krämig, med lätt beska.

Med vatten: än mer honung och frukter i doften. Kanske anar jag nu också de där vaxiga stearinljusen. I munnen mindre kryddig men den brödiga malten och det friska gräsiga ramar ändå in allt på ett bra sätt. Nu liksom lättare och ljusare, fortsatt mycket apelsin och citrus.

 

Sammantaget: Clynelish 14 är väldigt bra whisky, bland de bästa entry-level-buteljeringarna tillsammans med exempelvis Kilkerran 12. Ett ypperligt exempel på att riktigt bra whisky inte behöver vara så dyrt. Det enda negativa jag har att säga berör färgningen med sockerkulör - för vissa måhända oviktigt, men för mig hänger synintrycken tätt ihop med doft och smak. Det är någon poäng som dras av, men oavsett - hatten av!

Poäng: 86-87p.

Inför Agitators första släpp: två fat hos Selected Malts 2/10 2021

Som uppladdning till Skottland åkte jag på Selected Malts fatägardag i Varberg, ett event som blivit uppskjutet två gånger pga pandemin. En supertrevlig dag med Patrik, Mikael och alla övriga som var med!

Via Whiskykalendern och Slainte har jag tre fatandelar hos Selected Malts, allt från Agitator som släpper sin första whisky nästa vecka - den ska jag prova så snabbt jag kan, för Agitator tror jag snabbt kan kliva fram i täten bland de svenska destillerierna.

De tre faten skiljer sig åt och kommer förhoppningsvis ge olika karaktär på Agitators whisky. Först ett second fill sherryfat (som Magnus Fagerström tidigare haft på High Coast), destillerat 2018-12-21 med Agitators rökiga recept. Sedan ett ”authentic bourbon”-fat (vilket betyder att det ej är ombyggt till mindre storlek), destillerat 2020-11-18 med ett orökigt recept, en variant där Selected Malts valt skärningspunkter för spriten. Jag har också en andel i ett sherryfat med sprit på "four grains", alltså fyra sorters sädesslag. Den kunde jag dock inte prova eftersom proppen (eller vad heter bung på svenska?) var inslagen alldeles för långt.

SM-1789: 2nd fill Sherry Octave 55L

Färg: mörk bernsten 

I doften: varken sherryfat, rök eller destillat tar överhanden. Här finns röda äpplen, vaniljsås, fudge med lätt sälta, tobak. 

I munnen: hårda omogna päron, mineraler i form av blöta stenar och jord, bärsylt. En del omogna malttoner som skvallrar lite om att detta ännu inte är whisky och att detta är ett second-fill-fat. Fint integrerad jordig rök. Lakritspulver.

No:10 SM-3849: Authentic Bourbon 38L

Färg: guld

I doften: ljusare, friskare. Mycket honung och vanilj med balanserad sötma, brödkryddor, söta citrustoner, återigen lätt salt kola… Alldeles otroligt utvecklat trots nästan ingen ålder alls!

I munnen: Det fortsätter i samma stil - Mums! Det är mycket bourbonfat och apelsin. En del peppar och ekbeska - detta ska nog inte ligga alltför länge! Brödig malt. Oj, det är ett rejält tryck i smaken! Med vatten lite mjukare och saftigare (päron och fläder). Tydligt syrligare.

 

Sammantaget: Agitator vet vad de gör. De har verkligen skapat ett destillat som inte behöver särskilt länge på fat för att glänsa. Båda faten kommer med fina förhoppningar, men bourbon-fatet glänser något alldeles särskilt. Ber till whiskyänglarna att eken inte ger alldeles för mycket kryddor fram till 3-årsdagen - i så fall blir detta exceptionellt!