SMWS Dailuaine 10 år, 41.116 ”Autolytic for the people”

Dailuaine är ett Diageo-ägt destilleri nästan helt inriktat på att leverera whisky till blends. Dailuaine har faktiskt behövt ändra sin karaktär ibland för att blends som Johnnie Walker ska vara sig lik. Mellan 2015-2022 så producerade Dailuaine en mer Clynelish-lik whisky, medan detta destilleri renoverades och uppgraderades (enligt Malt whisky yearbook 2024 så tog det tid innan Clynelish fick tillbaka sin vaxiga karaktär). Som standard upplever jag dock att Dailuaine är ganska karaktärsfullt, snarare än lätt och milt.

Denna buteljering från SMWS köptes in 2020 efter att ha läst en positiv recension. Jag tror det var på nu insomnade Malt Review men kan inte hitta recensionen nu - kanske har någon stavat Dailuaine fel, vilket inte är alltför ovanligt.

SMWS 41.116 Dailuaine 10 år, ”Autolytic for the people”

Lagrad på en refill ex-bourbon barrel

Styrka 61,3 procent, kostade 535 kronor 2020.

Färg: halm

I doften: vaniljkola, syrliga äpplen… Något örtigt och jordigt, likt en blöt gräsmatta och en hög med krattade löv (rätt säsong så här i november). Svagt av muskot. Bär alkoholen bra, kanske har oxidering i flaskan hjälpt till. Härligt destillatdriven doft, men som inte heller doftar ungt utan har mognat till sig.

I munnen: krispiga äpplen, citrus, blöta stenar och örter. Lite yngre i munnen - några skulle sannolikt tycka att detta är lite för mycket destillat, men för oss som gillar destillerikaraktär snarare än fatdrivet så är detta mycket trevligt. Eken har bidragit med vanilj som smälter in fint. Precis som i doften är detta väldigt drickbart på fatstyrka, men ska bli spännande att vattna.

Med vatten: doften är nu lite yngre, åt äppelkart. Vanilj, citron. Maltig, valnötsbröd. I munnen mjukare, paradoxalt nu mognare. Vanilj, nötter, söt citron. Färska örter, ljung. Svagt av blöt jord i avslutet.

Sammantaget: Dailuaine är ett kul destilleri som jag upplever har mycket karaktär i sitt destillat, lite likt Linkwood åt det örtigare hållet men med en mer nötig, jordig karaktär. Här får destillerikaraktären mycket utrymme. För mig är detta både gott och spännande, men för den som är van vid mer aktiva fat (ex sherry) så kan detta upplevas omoget och ofärdigt (dessa kan jag rekommendera att kolla upp SMWS sherrylagrade Dailuaine’s).

Poäng: 87p.

Gordon & MacPhail Caol Ila 30 år för Symposions 30-årsjubiléum

Svenska importören Symposion har i år firat 30 år. De höll en extraordinär provning, bland annat med världens äldsta whisky från 1830-talet. I förra veckans webbsläpp kom också två flaskor för att uppmärksamma tillfället - dels en 26-årig Springbank, som sålde slut trots en prislapp närmare 9000 kronor, Dels buteljeringen nu aktuell för provning - en 30-årig Caol Ila från Gordon & MacPhail.

Gordon & MacPhail är unika i att ha relativt gott om gammal whisky i sina lagerhus. Att de därmed kan släppa en 30-åring till Symposion förvånar inte. Däremot att de släpper en sådan för 4000 kronor flaskan, det är med dagens priser en glad överraskning. 2020 släppte de en 31-åring från Caol Ila - den kostade 11000kr. Jag kunde därmed inte låta bli att klicka hem en.

Gordon & MacPhail Caol Ila 30 år

Lagd på fat 1994, buteljerad 2024 för Symposions 30-årsjubiléum

1st fill sherry butt, cask 12431

Styrka 56,7 procent. 3979 kronor via bolaget.

Färg: rödvarm mahogny

I doften: komplext, många intryck i snabb följd. Dadlar, sirap, mörk choklad. Jordgubb. Vitpeppar, polerade möbler, vanilj, nötmix, dammiga böcker. Och tydligt en Caol Ila med sin citrusrök, trots 30 år på ett aktivt sherryfat. Ett whiskyhantverk på hög nivå.

I munnen: apelsin, syrlig citron, sjögräs och blöta havsklippor. En vacker sjögräs-rök med mineralsälta. Syrligt gelégodis leder in till sherryfattonerna - chokladfondant, rönnbärsgelé. Både polerade möbler och bestick, som hänger i in i avslutet tillsammans med citrusröken.

Med vatten: mer fat och ek genom vanilj, kakao, läder och damm. Grädde och apelsin. Lemon curd och lätt rök. Kaffe. Samma i munnen - mycket mer grädde, choklad, kaffe. Fylligare och mycket tydligare nu en äldre whisky. Apelsin och earl grey-te med mjölk. Polerade bestick. Sjögräs-torv-rök svagt en slinga i bakgrunden. Suveränt.

Sammantaget är det en fantastiskt fin 30-åring Gordon & MacPhail släppt till Symposion och Sverige. Detta är first fill sherry, men fjärran från någon sherryrökbomb. Helt underbart hur Caol Ilas citronrök är så vital trots 30 år på fat. Bäst balans får man med lite vatten, då märks också åldern med de härliga polerade besticken, damm, läder. Fyra tusen är många kronor, men upplevelsen matchar faktiskt prislappen.

Poäng: 93p

Adelphi Dailuaine 12 år cask 306464 för Sverige

Det är inte så ofta jag provar dagsaktuell whisky på bloggen, men den här helgen tar jag chansen!

På förra veckans webbsläpp fanns denna Dailuaine, där svenska importören Clydesdale fått loss hela fatet av Adelphi. Kul destilleri, en bra buteljerare, och med ett relativt bra pris på tusen kronor. Några flaskor finns kvar i skrivande stund.

Adelphi Dailuaine 12 år

Cask 306464 för Sverige

1st fill bourbon barrel

57,7 procent. 997 kronor via bolaget

Färg: guld

I doften: Granny Smith-äpplen, vanilj, citrus. En tydligt maltig ton - torkade örter, svagt av brynt kött. Valnötter, svagt av damm, snickeriverkstad. Lätta druvtanniner, vanilj igen, grädde, apelsin, svartpeppar. Riktigt lovande doft som visar på en komplexitet som växlar fint mellan destillerikaraktär och fattoner.

I munnen: även här tidigt syrliga Granny Smith, sötbeska apelsiner balanserar fint. Örter, vanilj, vispad grädde. Men frukten dominerar tydligare jämfört med doften. Alkoholen väldigt fint integrerad. De syrliga äpplena återkommer i en lång eftersmak, verkligen sätter sig i gommen.

Med vatten: i doften kliver bourbonfatet fram med vanilj, grädde. Lemon curd, citronkola. Créme brûlée. Nötter, den lätt ruffiga malten ligger där bakom. Ljung? I munnen har balansen blivit bättre - de gröna äpplena tar inte över lika tydligt utan spelar tillsammans med apelsin och lime, syrligt gelégodis, vanilj och honung. Fortfarande de syrliga frukterna som skapar längd. I eftersmaken gröna äpplen, nötter och brynt kött.

Sammantaget en riktigt schysst bourbonlagrad Dailuaine från Adelphi och Clydesdale. Dailuaines karaktär tar mycket plats trots att det är ett förstagångsfat. Doften har en fantastisk balans som smaken inte riktigt lyckas matcha - kan dock tänka mig att lite tid med luft i flaskan kan vara nyttigt.

Poäng: 88p.

Teeling Duvel cask batch 3

Idag är det inte en single malt, utan en blended - uppfriskande! 

Teelings blended, kallad Small Batch, finns på flertalet bolag. Det är en schysst blend för 350 kronor på generösa 46 procent. Olyckligtvis för min del, så är den slutlagrad på romfat - jag minns att jag upplevde den både för söt och för het (alkoholen inte helt integrerad).

Dagens whiskey är samma grund-blend, men är istället för romfaten slutlagrad på ölfat från belgiska Duvel. Belgisk öl är inte min favoritstil, men Duvel är en sort som emellanåt följer med hem från bolaget. Jag är inte någon ölexpert, men skulle jag försöka beskriva den så skulle jag säga att den är ganska maltig, med ordentligt grumligt bottensediment, och typiskt belgiskt på lite högre styrka. På förhand låter det som ett potentiellt lyckat giftemål.

Bildkälla: systembolaget

Teeling Duvel cask batch 3

Irish blended whiskey

Styrka 46 procent. 600 kronor på bolaget.

Färg: guld

I doften: äppelmos och äppelchutney, ingefära - ganska kryddig. Citron och apelsin, bröddeg och öl. Efter en stund också gröna äpplen, en fin vanilj, svagt av mynta. En liten sädessötma hintar om grainwhiskey i mixen.

I munnen: här märks snabbare att det är en blendedwhiskey, lättheten i munkänslan och grainsötman är det första jag upplever. Äpplen, päron, citron, apelsin. Citrus och brödmalt hintar åt Duvel. Den syrliga citrusen går ihop med ingefäran från doften och skapar längd på ett bra sätt. I avslutet en ”tangy” (hur översätter man det?) apelsinton, svagt av mineraler.

Med vatten: lite mindre citrus och mer äpplen, och sedan fyllig vaniljkola. Ingefäran kliver fram lite, men det är för den skull inte en typiskt kryddig whiskey. Citronen återkommer i eftersmaken, sätter sig härligt sötsyrligt i gommen.

Sammantaget tycker jag mycket bättre om denna än Teelings vanliga Small batch. Lite synd att priset också nästan är det dubbla, men jämför man med en single malt så är priset inte oskäligt. Kanske får bli en flaska.

Poäng: 85p

Tack Jonathan för sample.