Jag har provat relativt mycket irländsk whiskey här på bloggen, och särskilt glad blir jag när det ska provas en Redbreast. Dagens whisky är Redbreast 12 år Cask Strength - en riktig klassiker med ett gott rykte, men eftersom den inte säljs i Sverige är den här relativt okänd. Det blir dock ändring på det - i februari ska den släppas på bolaget (gissningsvis på tillfälligt sortiment). Det är förstås en annan batch än den jag provar idag, men jag tror den är konsekvent bra i sina utgåvor och rekommenderar den varmt.
Jag har provat Redbreast 12 CS tidigare här på bloggen, men då var det blint med vännerna i GlenSeven-gänget. Trots att den ställdes mot exklusiva malter i åldern 20-40 år så stod den sig bra i linan, vilket säger något om hur bra den är.
Färg: varm bärnsten
I doften: det första jag noterar är pot still-typisk kryddighet med peppar, muskot. Blöt jord, olja, rågbröd. Det finns samtidigt en sötma som balanserar emot - mörk choklad, café au lait, vaniljsocker. Frukt från röda äpplen och apelsinskal. Mörk sirap och nötter. Lakrits? Nästan lite damm - det är lätt att luras att denna whiskey är 18-20 år snarare än 12.
I munnen: röda äpplen och sirap - likt en knäckig äppelpaj. Återigen noterbart moget. Sedan ek-kryddig, nästan åt cederträ. Detta samspelar med toner av nötter, råg och malt. Den där krämiga, oljiga munkänslan finns definitivt här. Blöt jord, polerade bestick, apelsin. Ingen hetta alls från alkoholen. Klingar ut i ett medellångt, oljigt avslut.
Med vatten: i doften kaffe, blöt jord och olja. Peppar och cederträ. Honung, valnötsbröd, röda äpplen, vanilj. I munnen tydligt gräddigare men annars sig lik. Röda äpplen, kola, blöt jord. Syrliga citrusfrukter, svagt också av ananas. Malt, damm och polerade bestick.
Sammantaget är Redbreasts fatstarka tolvåring en fantastisk bra whiskey. Visst ger den extra styrkan en extra skjuts, men det är inte den enda förklaringen. Pot still-destillatet med omältat korn i mixen bidrar till en underbart fyllig och kryddig karaktär, och fatmixen är så skickligt utförd att bourbon- och sherryfaten är sömlöst integrerade.
Skulle jag rekommendera en enda irländsk whiskey, då skulle det vara denna. Men finns det ens någon skotsk core-range-whisky som är bättre?
Poäng: 90p.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar