lördag 18 januari 2020

Gammelstilla-provning med Kalmar Whisky Society 16/1 2020

Under helgdagarna kom en inbjudan till årets första provning med Kalmar Whisky Society. Egentligen har de för närvarande inte plats för fler medlemmar, men till denna provning fanns några stolar lediga. Kul att få bekanta sig med andra whiskyälskare i trakterna.

Tack till Per och människorna på Kalmar Whisky Society
för en trevlig provning.

Idag var det dags för ett för mig nytt svenskt destilleri - Gammelstilla, döpt efter byn med samma namn i Gästrikland. Ett järnbruk fanns här fram till 1920-talet och destilleriet är inrymt i en magasinbyggnad från 1700-talet. Utrustningen har behövts specialtillverkas för att komma in genom den smala porten. Gammelstilla tycks vara ensamma om att använda svensktillverkade destilleripannor. Produktionen är liten, och deras släpp brukar sälja slut inom några minuter. Buteljeringarna har fått namn från personer som var framträdande i järnbrukets historia, eller som anspelar på verksamheten. 

En av grundarna, Per Ottnargård, gjorde den långa resan ner från Gästrikland för att leda provningen. Med sig tog han fyra av Gammelstillas buteljeringar, varav en ska lanseras inom några veckor på systembolaget, samt två fatprover. Här kommer mina noteringar:

Dagens sex drams. Nummer sex på nyeksfat sticker ut färgmässigt.

1) Isak Mackey, 54,6 procent, destilleriets första släpp. Har sammanlagt legat 3 år och 8 månader på bourbon-fat och finish på svensk nyek.

I doften: Flera lager i ganska fin balans. Malt och honungssötma, örter, röda äpplen. Mycket inbjudande!
I munnen: Ganska fyllig, krämig munkänsla, som dock blir lite kletig i eftersmaken. Honung igen. Fruktigheten är lite diffus, men landar närmast i att beskriva den som en marmelad på fikon. Nyeken märks i eftersmaken.
Med vatten: Malten kliver tillbaka och ektonerna blir lite mer dominerande.


2) Jern, 51,1 procent. 4 år på bourbon-fat och oloroso quarter cask.

I doften: Det här är en ljusare whisky. Friska citrustoner, ljunghonung och lite salt.
I munnen: Åter citrusfrukter, mest åt citron. Mindre ekig än nr 1, vilket kanske speglar att lite större fat har använts. Lätt torr i slutet. Inte lika kladdig i jämförelse.
Med vatten: Nu kommer lite blommor fram, som fläder. Citrustonerna är nu lite som en lemon curd. Tänker spontant att här finns ett släktskap med Bruichladdich Laddie Eight, om än det märks att den inte är lika gammal.


3) Anna Christina, 50,6 procent. Drygt 4 år, mestadels i bourbonfat men också tid i mindre 30-litersfat, amerikansk nyek och en skvätt oloroso.

I doften: Lite mer sluten än sina syskon. Men samma honung och örter, lite mitt emellan nr 1 och 2 i sin karaktär. Ett stänk havssalt och lite kola.
I munnen: Åter lite diffus fruktighet. Jag vet att jag ofta hittar rönnbär, men säger ändå rönnbärsgelé. Mer kola, salt igen, svag apelsin. Eftersmaken är lite syltkladdig.
Med vatten: Apelsinen går lite mot citron och blir lite friskare.


4) Isaac Kock, 50,4 procent. Denna kommer alltså kunna köpas på systembolagets webbsläpp om några veckor. 4,5 år på bourbon-fat och amerikansk nyek.

I doften: Här är havets toner det första jag tänker på. Vågstänk med salt och lite tång. Jag tycker ofta att tång kan hänga ihop med citrustoner, så också i detta fall.
I munnen: Angenäm sälta, apelsinmarmelad. Mycket mineraler. I eftersmaken märker jag vanilj. Åter märks att whiskyn är ung och legat på aktiva fat.
Med vatten: Ingen större förändring, men i eftersmaken märks nu också lite druvsötma.


5) Fatprov, 55,7 procent. 55-liters Sherry PX som legat 3 år och 9 månader, vilket märks på färgen.

I doften: Lite stängd av alkoholen. Men där bakom hittar jag både torkade och mörka frukter, och också lite sälta.
I munnen: Även här tydliga sherryinfluenser. Nedtonad citron.
Med vatten: Mår bra av att få flertalet droppar i sig. Toner av salt och kola tillkommer.


6) Fatprov, 58,2 procent. Fat av svensk nyek (tyvärr osäker på ålder, men i samma spann som de övriga).

I doften: Toner av ek och träflis. Övriga toner lite diffusa.
I munnen: Kola, åter diffusa bär. Ekighet också, förstås. Karaktären är inte på något sätt oangenäm, men inget som riktigt sätter sig.
Med vatten: Blir främst lite torrare.

Samma sex fast på flaska.

Sammanfattning: Jättekul att få bekanta sig med Gammelstilla. Som ni märker i mina anteckningar finns en tydlig karaktär som i olika grad återkommer oavsett fatlagring: honungssötma, citrustoner, örter och salt.

Jag har en positiv och en negativ sak att säga om Gammelstillas whisky efter provningen. Det positiva: de verkar göra en trevlig sprit i sina pannor, som tycks passa i flera typer av fat. Det finns en tydlig potential för framtiden. Det negativa: den låga åldern, ofta ihop med små, aktiva fat gör att whiskyn inte hunnit lugna ner sig. Fatens smak ligger liksom lite utanpå destillatet och munkänslan är lite kladdig. Jag hoppas därför att folket på Gammelstilla väljer att lagra sin whisky på lite större och mindre aktiva fat, och ger whiskyn lite mer tid.

Min favorit av de sex blev Jern, men vi var bara två av cirka 30 i salen som tyckte så. Favoriterna med flest röster blev med god marginal Isac Mackey och sherry-fatprovet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar