tisdag 14 juli 2020

Tullibardine 20 & Selected Malts 12

Tullibardine är ett av de där lite mindre namnkunniga destillerierna i Skottland, som kanske därav också är extra värda att upptäckas - särskilt när de som i detta fall finns tillgängliga i Sverige med bra priser. 20-åringen är en av få med den åldern som går att köpa för under 1000 kronor på bolaget (jag känner inte till någon annan).

Jag har tidigare provat Tullibardine burgundy finish på mässa, och minns en söt, fruktig och maltig whisky. Välgjord men inte tillrättalagt ointressant. Bara lätt och gott liksom. Jag gav 20-åringen en chans och köpte hem en flaska, vilket jag inte ångrat.

Tullibardine var nedstängt mellan 1994/1995 och 2003, så denna whisky är destillerad långt tillbaka i tiden. 20-åringen är lagrad på bourbonfat. Vilken mix sådana ges lite motstridig info om - enligt hemsidan enbart på first-fill bourbon, men enligt en officiell provningsvideo är det både first-fill och second-fill bourbon barrels. Den är kylfiltrerad och ligger på en styrka om 43 procent. Jag har inte hittat någon officiell källa, men enligt flertalet andrahandskällor har den och destilleriets övriga buteljeringar naturlig färg.


Jag fick också tag i ett sample av en single cask Tullibardine, buteljerat av svenska Selected Malts. Det är en 12-åring destillerad 2007, även den helt lagrad på bourbonfat. Här en högre alkoholstyrka på 51,3 procent, varken färgad eller kylfiltrerad. Den släpptes på bolaget i januari och finns fortfarande tillgänglig. Priset är knappa 700 kronor, 50cl.

Tullibardine 20 - lägg märke till den höga, vackra halsen på flaskan.
Inte med på bild är lådan, som är av modell större.
Tullibardine 20

I doften: mild citron balanserande mot honung och vanilj. Där bakom finns flera lager - ljust bröd och smulpaj, ugnsbakade röda äpplen, karamell och ett korn flingsalt. Lite kryddiga ektoner. Ja tack, det här doftar gott, och det är så utvecklat och balanserat som man kan tänka sig efter tjugo år på fat.

(Vågar jag sticka ut näsan och påstå att 43 procent alkohol här nog är gynnsamt för doften? Jag vet att kylfiltrering och allt under 46 procent styrka ses som negativt av de flesta whiskyentusiaster, men det tröttar definitivt inte ut näsan lika mycket som högre alkoholhalt tenderar att göra.)

I munnen: här möter jag en skön slank och krämig munkänsla som bara är lätt uttorkande. Frukten är här inte riktigt lika påtaglig utan här är malt i förgrunden. Ljust bröd och smuldeg. Honungskarameller och diskret av apelsin. Eftersmaken är örtig och lätt söt som från ett bättre sött vitt vin.

Med fem droppar vatten kliver lite torrare ek fram i doften. Fortfarande är det en fin balans mellan vanilj och citron. Det är lite kryddigare och lite saltare. I munnen märks det vita vinet tidigare. Malttonerna har blivit lite mjöligare och tar över mer i eftersmaken. Eftersom kryddorna minskat blir eftersmaken lite kortare och man bör därför vattna försiktigt. 



Selected Malts Tullibardine 12, 2007

I doften: fylligare, här är det lite mörkare frukt. Saft på blandade bär. Malt i form av sädesåker. Rätt mycket kryddor, och nästan lite tobak.

I munnen: skillnaden är än större i munnen. Bärmixen tycks mörkare än i doften, vinbär och björnbär sticker ut. Lite apelsin också, gott. Mycket mineraler, som från blöta stenar. Återigen toner av malt. Kraftiga torkade kryddor, vanilj och lätt uttorkande i avslutet. 

Med vatten: munkänslan blir lite kärvare, på ett bra sätt, men inte särskilt mycket torrare. Den kryddiga eken kliver fram lite.



Tullibardine går från klarhet till klarhet. De gör whisky som är lätt att tycka om men som också tål att analyseras. Möjligen kan den lite brödiga, mjöliga malten inte vara allas "cup of tea", men jag gillar.


Tullibardine 20 är ljus, lätt, somrig. Selected malts buteljering är något mörkare, fylligare och mer åt vår eller höst. Vilken man tycker mest om är nog en fråga om smak, och om tillfälle. Jag gillar lättheten i Tullibardine 20, som går hem särskilt nu i sommartid. 20-åringen har både den fina balansen från ålder, men behåller en pigg, ungdomlig friskhet. Även Selected malts 12-åring är riktigt trevlig och jag är glad att de inte gjort någon finish, för den har en fin balans precis så som den är.

Värt att nämna är att Tullibardine också är basen i Selected Malts blended malt Zippin', vilket ger en bra indikation om kvaliteten på denna förbisedda whisky. Gött att killarna på Selected malts hjälper till att rikta de svenska whiskydrickarnas blickar till Tullibardine. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar