Nästa ryewhisky på bloggen är holländska/nederländska Millstone, eller Zuidam som destilleriet (och ägarfamiljen) egentligen heter. Zuidam har kokat whisky relativt länge, åtminstone i whiskyvärlden utanför Skottland som jämförelse. De har flertalet olika sorters whisky (liksom andra spritsorter) i sin repertoar och verkar alltså inte rädda för att experimentera.
Ryewhiskyn heter Millstone 100 Rye. Vad tusan står då siffran 100 för? Jo, här får vi nog se uppenbara likheter med svenska High Coasts 63 -siffran står inte bara för många saker, Zuidam verkar närmast ha skapat whiskyn kring siffran 100. 100 månaders ålder, 100 procent råg, en styrka på 100 proof (50 procent, således amerikanska definitionen), osv. Priset är 900 kronor via bolagets beställningssortiment.
I doften: mustiga brödtoner, som från en rejäl mörk sirapslimpa. Vad är för kryddor... kummin, nejlika? Kanel. Vaniljsötma som går över i något väldig fräscht, eucalyptus? Maltigt när jag känner efter lite mer, lätt smutsig mörk jord också. Mycket trevligt.
I munnen: härligt silkig, men musklerna spänner bakom - det rinner flytande rågbröd! Rostade sädeskorn kanske, ordentligt mörkt maltigt. Svagt av kaffe. Pepprigt, går mot tobak. Balanserar mot en svag päronsaft, vilket skapar djup. Lång, kryddig eftersmak. Jag har ibland lite svårt med väl kryddig whisky, men det här funkar fantastiskt bra.
Med vatten: malten märks tydligt i doften. I munnen kommer en fräsch frukt fram mer, särskilt i päron och fläder.
En jämförelse med finska Kyrö (batch 3) - Kyrös rågwhisky är betydligt fruktigare, liksom ljusare (i doften alltså - färgmässigt är det precis tvärtom). Syrligare, mindre pepprig. Fortsätter så i munnen - både färska (röda äpplen) och mer sött, syntetiskt (sockrat gelegodis).
Sammantaget: en mörk, mustig best. Och Millstone lyckas väl med det! Hittar en helt annan balans än Kyrö. Vilken som är bäst, ja det kan jag inte avgöra, åtminstone inte denna gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar