19
Färg: guld.
I doften: åh, det här gillar jag! Maltigt (medelgrovt bröd), diskret av citron och apelsin, lätt av salt. Rik honungssötma - när bredde jag honung på en riskaka senast? En härligt krämig doft av smör och rapsolja. Ett lätt unket avslut, kanske lite likt multnande jord. Eken är väldigt diskret men finns där. Skulle det här kunna vara en lite yngre orökig Bruichladdich?
I munnen: malt och honung i fokus tidigt. Färska citrusfrukter finns här med, befriande nog med väldigt lite beska. En del gröna druvor eller sött vitt vin helt plötsligt. Här tar smaken en annan väg mot doften. Lätt kärva toner. Hårda päron. Lite av den där sältan på tungan. Når inte riktigt upp till doften.
Med vatten: lite mer harmonisk och integrerad. Lite mer kryddig, nästan så jag tänker att det kan vara lite rök i avslutet, men det är nog kryddor från ekfaten. Texturen nu krämigare, saltat smör som balanserar mot det vita vinet.
Poäng: säg 82. Doften lovade mer.
20
Färg: guld, snäppet mörkare.
I doften: Tydligt mjukare, nättare. En väldigt fin vaniljdoft, där bakom bärsmulpaj. Gula äpplen, torrt vitt vin, druvskalstanniner. Väl avvägd peppar och cederträ. Mest är det vaniljens sötma och fräscha efter-regn-dofter som definierar upplevelsen. En bra doft, gissar detta är snäppet äldre än föregående. En mjuk Speysider? Glen Grant, om jag ska ge mig ut på djupt vatten.
I munnen: Ganska nätt också i munnen. Nu mer åt fruktsallad till vaniljen. Det vita vinet är nu nästan mousserat. Lite av de där utomhustonerna från doften. Smörkola bryter av. Torkade kryddor men inte så mycket peppar. Krämig textur men begynnande torrhet i gommen. Gott, men inte riktigt lika fint balanserat som i doften.
Med vatten: blir lite väl tunn, kanske blev för mycket vatten. Päron- och flädersaft. Kola.
Poäng: 81p. Återigen bäst på doften.
Facit:
19) Glendullan - oklart om jag prövat något från detta destilleri tidigare. Fel på åldern - 19 år (svårgissat då jag varken tyckte detta var så välbalanserat eller präglat av ek. Lagd på fat (två bourbon hogsheads) 1996, buteljerad 2016, totalt 480 flaskor. 53,4 procent.
20) Benrinnes! Tydligt nättare än de Benrinnes jag provat tidigare, inte mycket av det där köttiga destillatet. 20 år på tre bourbon barrels. Lagd på fat 1997, buteljerad 2017. 408 flaskor (varav jag har en oöppnad hemma), styrka på 54 procent.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar